gud vad jag klagar..

Känner att jag förtillfället mest klagar när jag väl skriver något... Men kanske är då jag känner behov av att skriva av mig lite i min "dagbok"... Lucas är fortfarande inte helt piggelin.. eller lite hängigare och dålig matlust stackarn. känns ändå skönt han har endel att ta ifrån så han inte skulle bli heöt undernärd... och inte nog med de har en mamma som inte orkar med att ha ony längre vilket resulterar i mindre lekande. skulle så gärna vilja ta en promenad i detta fina väder men när till och med ta på strumporna är en utmaning känns en promenad väldigt långt bort. så tycker bebis kan komma nu!! Är ändå i v 36+1.. Så allt är ju i stort sett klart.. och kännslan just nu är att jag aldrig mer vill bli gravid. undra om de kommer glömmas bort sedan? Är ju trotts allt väldigt underbart med de små liven. men 2-3st räcker tycker jag. helt ärligt förstår jag inte familjerna i familjen anorlunda. hur orkar man och hur hinner man med alla? Jag har ju dåligt samvete över att jag inte kommer ha samma tid med Lucas sedan. även fast jag tror de är bra för barn att få syskon om man kan välja. :) tror att de kan vara roligare att ha någon att leka med än att bara leka med mamma å pappa vid de tillfällen de inte går träffa kompisar. .:)

Kommentarer




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0