Johanna, mamma till finaste Lucas & en till på G.

jag känner mig så gammal... som attlivet rullar iväg utan att jag hinner med.. Jag är vuxn nu... med icakort, körkort, bil och inte bara de utan kombi!!! sambo, barn och hus... vart tar tiden vägen?! varför måste de gå så fort? känns som de vr jätte längrsen jag var tonårng å slarvade runt på nätterna och spana killar, nu spanar jag barnvagnar... vist tiden har sin gång men just ikväll just nu känner jag för att vata liten en typ 16 år... spana ÄLDRE lumpen killar (som ett exemel. är inte ute efyer ny kille ;)) tramsa med mina kompisar.. men skulle jag göra detta idag är denästan "vuxen på stan-varning" känns de som... tro nu inte att jag inte gillar nutt liv å ångrar beslut men ibland kan man vilja mycket på en gång så hjärnan går på högvarv och behöver lastas av.... å studenten alla underbara vänner där... sånna tankar får mig att vilja plugga å få tillbaka någon form av studentliv och ungdoms känslor i mellan åt.... därför är barnvakt skönt någon gång så man kan bara vara 21 för en kväll... saknar också min krop å form... nu är jag inte alls nöjd.. vet inte om jag någon mer gång kommer bli de.. känner nug också rädd för framtiden men på vad gur eller varför vet jag inte. missförstp inte detts genom att tro att jag ångrar L för de gör jag inte... men iblnad måste mn bar få skriva för att fp ut lite tankar som just ikvöll handlade om tid och ålder.......